tisdag 1 december 2009

Äntligen skidföre!

Igår eftermiddag började det snöa och under natten fortsatte nederbörden till min stora lycka. Vintervit dag med både sol och måne på himlen. Naturligtvis kom skidorna fram trots att det inte fanns skoterspår att åka efter. Hundarna blev som galna när de såg att selarna skulle på så det tog lite tid att få allt på plats. Inte gick det bättre med Mora lös som studsade upp och ned, hoppade på oss alla när skidor selar och stavar skulle ordnas. När vi äntligen kom iväg blev det fullt ös nedför åkrarna och jag kände hur otränad jag var. Måtte det inte finnas något under snön så skidorna skär fast, hann jag tänka. Men snart hade vi fått in rytmen och både jag och hundarna njöt av färden genom nysnön. Mora fick ju springa lös, hon är ännu för ung för att dra.
Vi pausade en stund och njöt av den kalla härliga vinterluften och snön på träden. Plötsligt får vi se en järpe under en gran, bara fyra meter från oss. Naturligtvis fick de selade hundarna också syn på den men jag var snabbare och hann med att stoppa det värsta rycket. Ett bra tillfälle att säga nej. Längre fram efter vägen skymtade jag ett rådjur som snabbt skuttade över. När vi närmade oss den passagen fick jag även här mana på och kommendera nej till den goda doften.

1 kommentar:

  1. Vad härligt det låter med snö! Men här har idag varit minusgrader för första gången på flera veckor och det får man vara tacksam över när hunden har så mycket päls att släpa in lera i...

    Ha det gott!

    Lena

    SvaraRadera