Hjärngymnastik till max

Vilken hane är bäst till Gaia fan´t Suydevelt?
Tankeverksamheten har varit i full gång under ett antal veckor nu. Många hanars stamtavlor har synats och jämförts med Gaias. Jag har tittat på olika alternativ och försöker tänka ut vad som är bäst i nuläget för rasen i Sverige. Eivor i Piteå (Swedrent´s) har ett avelsprogram och hon har fått bistå mig med att kolla IC på olika kombinationer, samt kolla hur det blir med de hundar som finns i Sverige idag. Jaap och Froukje (fan´t Suydevelt) har också fått bistå med sitt kunnande för att lära mig vad jag ska tänka på. E-mail och telefonsamtal hit och dit i ett virrvarr av information. Många andra har också fått lyssna till mina funderingar och gett sina synpunkter. Tack alla, för att ni har tålamod med mig! Ska jag titta på den linjen eller den? Vore det gångbart att använda någon hane i Sverige eller ska jag titta i Danmark eller i Holland igen? Nog vore det skönt att slippa hela den långa resan till rasens hemland. Många frågor snurrar i mitt huvud och jag gör som valparna, tittar åt olika håll.

I dagsläget har jag ringat in två hanar som skulle kunna vara användbara, ur perspektivet att bredda rasens avelsmaterial i Sverige. Det ser ut som om det återigen blir en resa till Holland (om någon av dessa fortfarande känns rätt om några dagar förståss).

Jag måste ju känna in och ta kontakt med ägare, kolla att allt ser bra ut mellan de två hundarna. För tillfället tittar jag alltså åt ett håll och fortsätter med mitt tanketrixande så det ska bli så bra parning som möjligt (utifrån de data jag kan få fram). Men kul är det!

Sweeds visits dutch people in Lundfors

Jaap and Froukje Hoeksema have bought a house in Lundfors.
Together with their son and Erwin (their daughters husband) they checked the house for the vintertime, last week. Not very nice weather but just right for beeing inside making the house in Hoeksema style. We had a warm welcome and stayed for some hours with good coffe and eating. Really nice visiting them in Sweden, not so far to drive (if you don´t drive the wrong way, but that´s another story).
We hope to see them in Sweden many times from now on.

Svårt att passa själv

Andra dagen med sol efter många dagar med regn och rusk. En dag som skulle vara perfekt till att jaga hare. De andra hundarna fick stanna inne och så tog jag Rocky med mig ut i skogen. Snart hade han fått upp ett spår och han snurrade på flera vändor innan han till slut vrålade i så jag trodde han skulle dö. Haren hade tryckt väldigt länge för den är ju vit och snön är borta. En vit jösse som hoppar upp mitt framför nosen kan nog få vem som helst att ge upp ett stövarvrål. Klockan var 9.22 när han började driva och jag ringde snabbt till min far för att få en passkytt till på plats. Är man ensam så står man nästan alltid på fel ställe och två passare är faktiskt bättre. Jag brukar också få hjälp med passningen (urtagningen av haren) av min far när jag skjutit den och det är tacksamt.
Kylan började bita i mina tår av att stå stilla så jag gick mot drevet som började bukta en bit ifrån upptaget. Snart kom min far och han ställde sig vid en skogsväg där han sett hunden passera och därmed också haren förståss. Jag slöt upp vid hans sida, Rocky hade tystnat och höll på att reda ut var han tappat spåret. Så ljöd skallet på nytt och nu kom drevet mot oss, strax efter såg vi haren komma upp på vägen och den kom rakt mot oss.
-Du får skjuta, sa jag för mina skott har jag i fickan.
Min far höjde bössan och fällde haren med ett fint skott. Den blev liggande på vägen och snart hade Rocky kommit ikapp. Klockan hade nu hunnit bli 10.50 så jag kan ju säga att det var ett bra jobb han gjort vår stövare. Jag tackar Elon för det säkra skottet.
Här har ni Rocky och Elon efter dagens jakt.
Vem fick då ta ur haren?
Som ni vet så pågår ju "generationsskiftet" så nu var det bara för mig att sätta händerna i jössen och passa den själv.

Många har fått upp ögonen

Jag längtar efter mys med valpar igen!Oj, oj, oj så många som hittat igen rasen Drentsche Patrijshond, "Drent".

Listan på valpintressenter ökar för varje dag och nu tror jag att inte alla kan få valp från Gaias planerade kull till våren.

Oj, oj, oj tänker jag och förstår att det kommer att bli mycket svårt för mig att välja ut vilka som ska få köpa valp från Gaias kull. (Fyra har redan förtur om Gaia får valpar och det blir rätt kön.)

Ja, ja, ja säger jag när jag hör att det planeras en parning till i Piteå med Doortje fan´t Suydevelt. Hon kommer att löpa en eller två månader före Gaia och de som verkligt gärna önskar en valp till våren behöver nog teckna upp sig även på den listan.

Naturen har ju sitt eget flöde och det blir inte alltid som vi uppfödare eller valpspekulanter önskar. Ibland misslyckas en parning av någon anledning eller så blir könsfördelningen inte lika med det efterfrågade.

Ja, ja, ja på så vis är det mycket lyckat att det blir en parning till så kanske fler får sin efterlängtade Drentvalp till våren/sommaren.

Längtan till under noll grader

Längtan efter att vintern ska anlända känns högst påtagligt just nu. Några dagar med snötäckt mark fick suget att öka efter mjuk snö och riktig vinter. Förr var det snöskoter som hägrade men nu är det skidorna som gäller. Så småningom kanske en släde kan anskaffas och det blir nog en träsläde av den mindre sorten. Det blir perfekt för våra turer ut till fisketjärnarna eller bara för en fika i skogen. Hundarna får fin motion med skidor efter spåren, jag tränar uthållighet och balans på samma gång. Vet någon av en Oinakka träsläde som ska säljas kan ni höra av er, kanske jag köper den.

Efterlängtat besök

Under mina efterforskningar om vilken släde jag ska skaffa till hundarna tog jag kontakt med Maria på Aurora Borealis Adventures. Dom har kört med sina slädhundar under många år och ville naturligtvis hjälpa mig att hitta något lämpligt, kanske begagnat som passar min plånbok. Maria och hennes man Donald har även kennel, uppfödning av arbetande Siberian Husky, Indian Tribe.

Maria är också utbildad kennelkonsulent och jag har väntat besök från henne långt tidigare och idag dök hon upp tillsammans med sin praktikant som håller på med utbildningen. Hundarna sjöng i kör och välkomnade besökarna uppifrån och ned men efter några minuter låg dom snällt bredvid våra fötter. När frågorna besvarats drack vi kaffe och snackade hund.
Blanketten som var utan anmärkning hamnar i hundpärmen. Nu tar det väl tre år innan hon kommer och hälsar på som kennelkonsulent igen. Det är intressant att få ett sådant besök, dessutom skönt att veta att jag kan vända mig direkt till henne om jag har frågor.

OBS! Nytt album i Tallmora galleri.

Aldrig gör man rätt!

Once upon a time I sent my husband to buy 4 lemons. He came back from the store with a big grapefruit and said:
-I found this really biiiig one so I bought this one instead of the 4 you wanted.
You stupid man I thought, and then I had to go back to the store to buy my 4 lemons I needed.
Yesterday my husband told me to buy some ammunition for his huntingtrip to Småland. Well, in the store I found this one, a really biiig one. I bought it insted of the smaller ones he had in mind because I think it will be enough with one at that size.

Ja och nu får jag vara jakt-änka en hel vecka eftersom han ska jaga rådjur med fyra andra från Vindeln nere i Småland. Skönt att de ändå tog tåget i stället för att köra bil hela långa vägen. Vi vet ju inte hur vägarna kan se ut om en vecka när vintern är i antågande.

Min mun den vattnas när jag tänker på att det kanske finns rådjurskött i frysen den här vintern. Älgkött är ju gott och nyttigt men visst är det välkommet med lite annat att locka smakkörtlarna med. Mest av allt önskar jag att de får en trevlig vistelse där nere i söder, kolla in nya jaktmarker är alltid intressant.

SKITJAKT PÅ ER får jag väl önska de fem med jaktvärd!

Moras syster Lysti

Det kom ett mail från Norge, det var Lystis matte Marit som skrev och berättade hur de har det. En nydelig hun med massor av energi! Visst ser hon fin ut där hon sitter i norska fjällvärlden. Jag är helt säker på att Lysti kommer att bli en mycket bra draghjälp på Marits turer nästa vinter.
Själv har jag börjat titta på en släde som skulle kunna passa till mina när jag åker ut på tur. I år har jag två som kan dra och till nästa vinter tre stycken. Det skulle kännas lite enklare att lasta t.ex fikasäcken och fiskespön i släden istället för att ha något på ryggen.
Go tur Marit (nr1) och Lysti, skickar också ett Grattis till Marit (nr 2) med Perro som blivit NUCH.

Nya hundboken från Royal Canin

Trevliga nyheter om vilka hundar som ska presentera Drentsche Patrijshund i Royal Canins nya hundbok.
Farfar Horus och farbror Oscar, till Lystras valpar, har blivit utvalda. Nog känner jag mig lite stolt över det.

Horus Meike van Groevenbeek

Här finns en länk där ni kan hitta en fotosession på hundarna, scrolla ned till mitten av sidan. Hundarna ägs av Joyce Broekman-Dekker och hon har en egen hemsida om ni inte hittat den på mina länkar tidigare. Hon tar fina fotografier så gå gärna in och titta.

Intresse för rasbildning av drenten i Sverige

Eftersom det fortfarande finns så få individer av rasen i Sverige är det inte lätt att hitta en hane till Gaia närmare än Danmark eller Holland. Det är bl.a viktigt att titta noga på stamtavlorna och räkna ut IC, inavelskoefficienten. Det gäller inte enbart för föräldradjur utan även för eventuella parningar i framtiden mellan individer som finns, avkommor som fötts samt de som planeras.Gaias föräldrar: Fred och Pien fan´t Suydevelt på Fokdag i Barneveld
Som uppfödare är det viktigt att tänka på många saker och allt kan man inte veta själv, det gäller att fråga dem med tidigare erfarenhet och de som kan jobba med program som räknar ut IC.
Tack och lov har Eivor Iversen Swedrent´s både ett stort intresse och ett bra avelsprogram, dessutom har hon redan ett stort antal hundar av Drentsche Patrijshond inlagda. Det ger en mycket bra hjälp med henne som stöd och jag behöver inte fråga holländarna hela tiden.

(B)Lystras syster Britt fan´t Suydevelts valp, 5 veckor gammal.

Kanske vi även kan få till en lista på Hanar till avel på Informationssidan, så småningom.

Ja, nu är det bara för mig att "gilla läget" och styra bilen mot söder om jag ska låta para Gaia och få en kull valpar för att bredden på avelsdjur ska öka i Sverige.

Rinus fan´t Suydevelt i Piteå är ju en tjusig hane, som vi sneglar på, men vi låter en sådan parning vänta ett tag.

Helgen var skräckfylld....

.... med alla vålnader som härjade runt Svartberget! Sol kom faktisk loss från greppet och den blåskäggige fick fly till Hällnäs via Vindeln.

I sedvanlig tradition kom ungdomar till oss för att bli utpyntade och målade inför helgens party. Jag gillar att få spöka ut dom och passar naturligtvis att föreviga skapelserna.