fredag 24 april 2009

Det flyttade en drent från Danmark

Bruno föddes i våras hos Lillebrusens kennel i Danmark.
I söndags flyttade han in hos Lotta och hennes familj i Stockholm.
Välkommen till Sverige önskar vi honom.
Kanske ni vill veta exakt var han bor? Äh, det är ju inte så stort så intresserade får väl gå ut och gå. Kanske möter ni honom efter någon fin strövstig med en belåten Lotta-matte.
Tips om ni möter henne! Jag hörde att hon var en aning trött efter Brunos kisspauser på nätterna så ge henne en godis så hon piggnar till och hittar hem.
Det jag alldeles säkert vet är att han kommer att besöka sin "Gudmor" i Saltsjö-Boo. Vill ni inte promenera runt hela huvudstaden i jakt på Bruno så får ni väl rikta in er på det området för det är lite mindre. Det är hon som tagit det fina fotot också när hon hälsade på sin "gudson" första gången.
En av Lystras killar hamnar inte långt från Brunos "Gudmor". Hon kommer nog att nosa sig till var den lille krabaten bor, eller använda sina ögon förstärkta med kikare kanske.
Om ni ser en tjej med långt blont hår, lagom rosig om kinderna, snabba spurtande steg, nyfiken blick, en kikare i beredskap samt en Kooikerhondje i koppel.
Watch out here she comes!
Men hon är absolut inte farlig, bara gosigt nyfiken.

6 kommentarer:

  1. Agneta Gunnarsson24 april 2009 17:47

    Nämen, vilken sötnos :-)

    Här ska hållas ögon vidöppna!

    Hälsningar,
    Agneta

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa!
    Jag börjar så sakterliga komma i form igen. Jag tycker nog att du smickrar Gudmor en aningens mycket, ha ha. Långt blont hår... så värst långt är det inte och det blonda slår väl över i grått! Här i Vallentuna skiner solen på mig och Bruno. Han har just ätit upp dotterns ena sko och makens vildvin. Kram Lotta

    SvaraRadera
  3. Jag anser att Lisa har helt rätt i sin beskriving, jag tycker vi bortser från förgående inlägg, jag tror min gudvalps "mor" är lite bitter(hon är äldre än mig ;o)
    Och som Lisa skriver, jag är inte farlig utan snäll så att minsta barn får klappa mig haha
    Lystra valpen är så välkommen till Saltsjö-Boo!
    Kram Irene

    SvaraRadera
  4. Nu fick jag till det riktigt bra! Det skulle förvånat mig om inlägget inte väckte reaktioner både här och där...hahaha /Lisa

    SvaraRadera
  5. Agneta Gunnarsson25 april 2009 07:32

    Jag misstänker att det inte kan vara mer än max 500m mellan oss och Irene.
    Vi bor i det gröna huset med mur framför, vid korsningen Solviksvägen/Lövbergavägen. Irene, du vet säkert precis var det är :-)
    Hälsningar,
    Agneta & Patrik

    SvaraRadera
  6. Agneta, nu vet jag var ni bor, och det är nära! Min gudvalp Bruno kommer säkert och hälsar på!Lycka till med er lillkille, det ska bli jättespännande att få träffa honom sen!
    Hälsningar Irene :o)

    SvaraRadera