Tulpanland i tulpanernas land!

Froukje Hoeksema poserar här framför kameran i ett par skor som hon provade ut åt sin man. Han är duktig på att nöta skor eftersom han går väldigt mycket så de här kanske håller ett tag.
Froukje Hoeksema in a posé in front of the camera in a pair of shoes she tryed on for her husband. He needs a pair of shoes that will keep for a while and these seems to do so.


Så här skulle det alltså sett ut på många av de stora fälten om vi hade besökt Nederländerna i april. Helt fantastiskt med dessa blommande fält av tulpanlökar.

Gissa vikten och vinn nåt´ litet!

Vid invägningen av valparna idag så kom jag på att göra en liten tävling för er som är intresserade. Det blir bara en anspråkslös tävling med ett litet hemligt pris till den som vinner.
På första bilden är valparna en dag gamla och de vägde vid sin födelse ca 1700 g tillsammans. Idag (9 dagar) väger dom mera tillsammans och ligger i samma korg.
Gissa dagens gemensamma vikt och skriv i kommentaren vad ni tror de väger.
Den som kommer närmast får ett litet pris som jag skickar via vanlig post.
Tävlingen avslutas på Valborgsmässoafton kl 24.00. En röst per person gäller och den som ligger närmast rätt vikt vinner, överklaga går tyvärr inte.

Vinnaren och vikt presenteras i bloggen 1 Maj.

Du som vinner får skicka din adress via mail så får Du ett brev på posten från mig.

Nykomlingar i Svartberget

Sex kalkoner har fått nytt hem i Svartbergets ladugård bland tjurkalvarna. De får bo där till det är tillräckligt varmt för att flytta ut dem i ett hägn. Undrar vad hundarna ska säga om de nya flygfänas lukt och ljud?
När jag var 12 år hade jag kalkoner en sommar som 4H-företag. Min mormor undervisade mig i hur jag skulle sköta de små dag-gamla kycklingliven och jag var så ivrig med att fylla vatten och foder till dom. Ve och fasa när jag kom dit senare på dagen! Mormor satt där med hårtorken och försökte blåsa de uschligaste, nästan döda små kycklingarna torra. En dog och hon sa att det var hennes, vi hade fem var och nu hade hon fyra. Jag kände stor tacksamhet till henne för den sakens skull, jag hade ju fortfarande fem.
De växte och sprang fritt på gården och bajsade överallt. För mig gjorde det inte så mycket för jag skulle ju få sälja dom när de fem skulle slaktas och jag skulle få en egen slant.
Till saken hör att vi hade en liten blandrasspets vid namn Ludde och han gillade inte kalkonerna så honom fick vi passa noga. En dag passade vi inte tillräckligt och snart hade han bitit sig fast i en av kalkonerna. Den var ganska stor och det blev en vild kamp mellan hund och flygfä......hujedamej vad jag blev rädd, arg och ledsen. Jag böönade Ludde att släppa greppet och mamma kom snart till undsättning och han släppte greppet. Nu hade vi fyra kalkoner var jag och mormor för kalkonens liv stod inte att rädda.
Jag minns inte men den blev säkerligen en god middag till familjen i alla fall.

De sju små valparna

Nu på valparnas åttonde dag så är det mer än dubbelt så mycket i korgen. Dom brukar hamna där mätta och trötta när städning av valplådan ska göras. Lystra passar på att äta lite medan matte pysslar runtomkring . Jag undrar hur länge dom ska kunna trängas ihop i korgen medan städning pågår. Kanske är det redan svårare om en vecka till. Ja, då får jag hitta på en anan lösning men det här har gått väldigt bra än så länge.

En hanhund är inte placerad i dagsläget alla andra har hittat sina hem. Det känns redan vemodigt vid tanken på deras flytt men jag ska njuta fullt ut så länge de bor kvar hos oss.
Nu ligger en liten video på galleriet med Lystra och de sju små valparna!

Mamma en hel vecka

Nu märks det att Lystra har ordentligt med mat till valparna. Hon är också mera hungrig än de första dagarna. Alla har ökat till mer än dubbla födelsevikten och det bådar en god fortsättning. Att komma ut i vårsolen en stund gör henne gott men hon ligger helst hos valparna. När en helikopter kom flygande över vårt hus och när räven skrek i skogen utanför sovrummet då kom hon snabbt till mig med stirrande ögon och en uppfodrande syn. Det syntes tydligt på henne att hon ville jag skulle komma in till valplådan och kolla att allt var ok med de konstiga ljuden. Väl på plats visade jag att det var inget att bry sig om. Mitt lugn för ljuden lugnade henne och hon klev snabbt tillbaka till valparna och lade sig tillrätta.

För er som väntar på att se video av valparna, snart kommer den!

Valparna 6 dagar gamla

Här har vi killarna i kullen på rad, en med lilla tungan ute. Tjejerna fick fotas liggande i Ellens famn, inte helt lätt att få alla att ligga stilla.

Dom växer så otroligt fort och den rosa huden försvinner sakta när pigmenteringen tar över. Jag planerar att göra ett detalj-album av små tassar och nosar med mera.

Vid tillfälle, alltså när webmaster har mindre att göra. Nu för tiden pratar han bara om deadlines!

Fodervärd sökes till en drenthane!

Jag har funderingar på att spara en hane från kullen och söker en passande fodervärd.Du bör i så fall bo relativt nära mig och ha intresse för träning och jakt med stående fågelhund, intresse för utställning är ett plus.
Om Du känner att det skulle vara intressant och vill veta mera kan Du kontakta mig så får vi prata om den möjligheten.
Fotot är tagit av Klaas Kanis och det är hundar från fan´t Suydevelts kennel i Nederländerna.
Från vänster; Sjef (Blystras far), Else-Marie (Rinus mor) samt Mazzel.

Det flyttade en drent från Danmark

Bruno föddes i våras hos Lillebrusens kennel i Danmark.
I söndags flyttade han in hos Lotta och hennes familj i Stockholm.
Välkommen till Sverige önskar vi honom.
Kanske ni vill veta exakt var han bor? Äh, det är ju inte så stort så intresserade får väl gå ut och gå. Kanske möter ni honom efter någon fin strövstig med en belåten Lotta-matte.
Tips om ni möter henne! Jag hörde att hon var en aning trött efter Brunos kisspauser på nätterna så ge henne en godis så hon piggnar till och hittar hem.
Det jag alldeles säkert vet är att han kommer att besöka sin "Gudmor" i Saltsjö-Boo. Vill ni inte promenera runt hela huvudstaden i jakt på Bruno så får ni väl rikta in er på det området för det är lite mindre. Det är hon som tagit det fina fotot också när hon hälsade på sin "gudson" första gången.
En av Lystras killar hamnar inte långt från Brunos "Gudmor". Hon kommer nog att nosa sig till var den lille krabaten bor, eller använda sina ögon förstärkta med kikare kanske.
Om ni ser en tjej med långt blont hår, lagom rosig om kinderna, snabba spurtande steg, nyfiken blick, en kikare i beredskap samt en Kooikerhondje i koppel.
Watch out here she comes!
Men hon är absolut inte farlig, bara gosigt nyfiken.

Tre dagar gamla Drentsche Patrijshond-valpar

Nu kom äntligen bilderna från igår in. Några minuters paus från valparna betyder att hon känner trygghet att lämna dom utan att något farligt händer. Vackert väder en glad Lystra och matte förståss.

Valpar och mor mår bra och mjölken räcker till. De små växer och någon av dem visar riktigt humör då inte mjölken rinner till så fort som han vill.
Lystra tog en längre paus från valparna idag och satt med mig ute på bron i solen. Hon verkar så nöjd och glad för hon viftar oftast på svansen och har sina öron riktigt högt.
Hon bjuder också in Gaia närmare valplådan för var gång. Gaia är så nyfiken och försiktig i sitt närmande. I kväll var hon ända vid kanten och tittade men då blev det plötsligt för nära och Lystra lät ett ynka litet morr. Gaia backade genast och gick ut från rummet.

Ett hektiskt men underbart dygn!

Så kom dom då lite tidigare än beräknat men det gjorde absolut ingenting. Ellen hade fått lov att vara hemma från skolan för att bistå mig när Lystra skulle valpa. Tur var ju det för det gick rysligt fort och valparna måste ju gnidas torra och hållas varma, det hann tiken inte själv.
Välkomna in på min hemsida så får ni veta mera, ni som inte redan hittat dit. http://www.tallmora.se/
Korgen kommer väl till pass när mor Lystra behöver vila en stund för sig själv.
Den blå handduken kommer faktiskt från Kennel fan´t Suydevelt. Den har hängt med ända från då vi hämtade Lystra därifrån i december 2006. Hoppas bara att de inte känner igen den, då kanske de vill ha den tillbaka.
The basket is a perfect place for the pups, Lystra needs to sleep alone sometimes.
That blue towel is from Kennel fan´t Suydevelt. It has been with Lystra from the day we left with her from the kennel. I do hope they don´t recognice it, then they might to have it back.
She seems to be a careing mother and she knows what to do after this first day with her litter.
Hon verkar vara en duktig mamma och vet vad hon ska göra efter denna första dag med kullen.
Jag får tacka så mycket för allt stöd jag till idag fått av vänner och bekanta, både de som finns nära och de som bor långt borta. Hoppas ni finns kvar om jag behöver prata/skriva av mig eller be om råd. Inga namn nämns här men ni vet vilka ni är.
I also want to thank everyone who has written in my guestbook and wished us good luck with the growing litter. I may forget, or it can be lack of time for answering all of you back some days from now.
Glöm inte att vila själv, påminde en vän. Tack för det tipset.
Don´t forget to rest a bit yourself, a friend reminded me. Thank you for that.

Nu får ni bli riktigt nyfikna

Ja, så att ni återkommer till bloggen. Det finns en del att berätta om gårdagens bestyr. Många intryck att bearbeta för både stora och små, fyrbenta och tvåbenta.

Välkomna åter!

Ett glatt telefonsamtal från Holland

Klubben för Drentsche Patrijshond i Holland har ju en bedömning av valpkullarna hos uppfödare när valparna är 6-7 veckor gamla. De tittar på hur tik och valpar har det och jämnheten hos kullen. När kullen är två år sker också en bedömning av hur hundarna i kullen vuxit till sig och då får varje hund en inbjudan till the Breeders day. Alla som har intresse och möjlighet får då åka dit och visa upp sin hund med sina kullsyskon.
Eivor Iversen, Swedrent´s, åkte hela långa vägen från Piteå ned till Barneveld för denna dag eftersom Doortje hade fått en inbjudan. Det är också ett bra sätt att få se många hundar av rasen samtidigt som man kan knyta an till andra uppfödare och raskännare.
Eivor ringde nu i kväll och var strålande glad, för den kull som Max och Anne fan´t Suydevelt var föräldrar till visade sig vara den absolut bästa för dagen enligt den bedömande domaren L. Eekman-Lampio. Hon tyckte också att det var fantastiskt att Eivor hade åkt så långt för att delta i bedömningen.
En jämn och fin kull av högsta kvalitet, bra könsprägling och av det två tikarna var Doortje den absolut bästa.
Jag bugar och bockar och hoppas att vi snart får se en dräktig Doortje också här i Sverige inom snar framtid. Eivor kommer säkerligen att skriva om resan och bedömningen mera utförligt på sin hemsida när hon kommer hem.
Bra avelsmaterial får vi tacka Kennel fan´t Suydevelt för.

Tegelbackens stall i Tegsnäset

Idag har jag varit på besök hos
Lena-Stina med familj och djur.
Hon är en av mina allra käraste
vänner och vi har haft fina
stunder tillsammans i bl a
teatervärlden.
Här står hon och gosar med
gamla märren Dora som är en
Nordsvensk brukshäst.
Naturligtvis ville jag hälsa på alla hästarna och hon tog av Joy det vackra blå täcket för att jag skulle få se hela hästen. Trots att jag inte är någon hästmänniska tycker jag att de är fantastiskt vackra djur.
Vid närmare blick såg jag till min förvåning att Joy hade isblå ögon som matchade hennes fina täcke.
Hon är en Irish Cob och har ett hingstföl vid namn Tallbackens Älvis. Uttalar man namnet som Älv-is och vet att han också har isblå stänk i sina ögon känns det rätt häftigt. Han fanns inte hemma utan var på "hingst-dagis" eller vad man kallar det för när ung-hingstar får vara tillsammans och rasa av sig.











Här har vi Rusta som mot alla odds väntar sitt föl efter beteckningen. Hon drabbades av oväntade problem men Nordsvensk brukshäst är nog ett starkt och tåligt släkte så hon har klarat dräktigheten så långt.

Varmt underlag i solen

En vecka kvar till utsatt datum och Lystra ligger i solen på ett varmt renskinn. Våra promenader blir inte så långa och Gaia har fått följa husse till Münsterländern Rosso idag.
Fikat och stickningen är nedpackad i korgen och matte sitter i solen med sitt handarbete, en röd halsduk till sonen Lars. Vi har det lugnt och skönt men stövaren Rocky sjunger illa i buren för att han inte får vara lös och springa.

Vackra, goda att äta och sköna att sitta på

Dagens vackra väder fick mig att lägga ut renskinnet och sätta mig ute med min stickning. Kaffetermosen och lite fikabröd hade jag också bunkrat upp. Jag placerade mig strategiskt så jag hade uppsikt över duvorna så ingen katt klättrade in i duvslaget.
Gaia strosade runt och plaskade i smältvattnet. Lystra lade sig på fällen bredvid mig i den sköna solen, hon vill bara vara nära nu för tiden. Ibland kikade jag på hennes mage där små valpar buffade runt, 10 dagar kvar.
Fotot är tagit inne i renhagen där jag träffade Silja för några dagar sedan.

Min e-mail fungerar inte!

Min e-mail fungerar igen!

Jag saknar min webmaster som är bortrest till onsdag.

Tack min Martin och min webmaster, vad skulle jag göra utan er!

En "fiskare" mindre på området

Elon satte ut en minkfälla igår kväll och nu på morgonen satt första minken för året i fällan. Lystra luktade intresserat på den och senare apporterade hon in den efter den kastats i snön. Det är så bra att hon lär sig apportera olika sorters vilt även fast hon är en fågelhund.

Mitt på dagen kom näst äldste sonen med flickvän samt mitt äldsta barnbarn Nina. Ellen och Tommy gjorde i ordning den sedvanliga grillplatsen på åkern bakom vårt hus. Vi brukar alltid grilla korv några gånger där den här tiden på året. Det var så varmt och skönt i solen och även om det blåser så är det lä just där.

Lystra är så tung om magen så hon håller sig till snöstigarna medan Gaia glatt hoppar både på och av.

Storgädda i Abborrtjärn

Så här stora gäddor finns det i Abborrtjärn, om nu inte den här var den allra sista som fanns. Raili och Elon är ivriga fiskare (speciellt Raili nu för tiden) och den här hade fastnat i en gäddsax. Den vägde ungefär 6,5 kg och Raili hade faktiskt lite svårt att få upp den från hålet i isen.

Så här ser tänderna ut inne i gäddkäften och nog förstår man att det är problem för ett byte att ta sig loss när gäddan väl bitit sig fast. Klicka på bilden så får ni en förstoring.

Raili berättade att hon träffat en Herr Brändström som intresserat sett på den stora besten och sagt:

-Ja nog ska då jag ha badbyxor på mig i sommar när jag simmar i sjön!

Till oss sa hon skrattande:

-Int´tro ja att´gädda skull´bry sig om ett sånt´ litet e´ agn så han behöv´no´int´va´rädd.

Nu har jag träffat Silja i renhagen

Så kom äntligen dagen när vi kunde träffas Silja och jag. Vi möttes med våra skotrar vid renhagen och Silja lastade säckar med foder på kälken och så körde vi till utfodringsplatsen. Renarna visste vad som väntade och de kom fram direkt hon började fylla foderpellets i baljorna.

Det är så kul att få möjlighet till att vara med och fota inne bland alla renarna. Nog var dom lite misstänksamma mot mig men snart åt dom med god aptit. Vid en av platserna blev det lite trångt och en av renarna ramlade ner i en balja och välte den.

Silja verkar trivas så bra med renarna och hon kunde tala om vilka djur som tillhörde vem. Hon berättade också om individer som hade små egenheter. Ja, när man ser en flock renar tycker man att de ser likadana ut men när man står mitt inne i en liten flock och tittar ett tag så ser man olikheterna.

Hon är same och har rötter i Norge, bor i Sverige och gått i svensk skola. Det innebär att hon pratar fyra språk, samiska, norska, svenska och engelska.

Silja har en egen hemsida http://www.cantcontrol.se/

Tack Silja för en mycket trevlig dag!

Påskhelg och 7 veckors dräktighet

Sista rastningen för kvällen och Gaia var tvungen att stanna till för att inspektera de konstiga sakerna som hamnat på syrenen utanför. Klart att hon måste lukta närmare för att förvissa sig om vad det är. Det går inte komma så nära om man inte sträcker ut hela sin längd för att nå. Okej, det var inte något ätbart i alla fall!

Här är den mest intressanta förpackningen för tillfället.

Lystras valpmage har ökat i omfång och hon lossar en hel del hår från magen. Naturen är förunderlig i sitt sätt att sköta allt. Valparna hittar ju spenarna mycket lättare utan all den päls som skulle försvåra födosöket.

Nu har jag känt dom små!

Det sparkar i Lystras mage.

I can feel the soft kicks from the pups through Lystras skin now. You also can see them moving and it is a wonderfull feeling in my heart.
Det är bara så underbart att känna de små "fladdrande" sparkarna mot min handflata.

Jag blundar och räknar alla små kickar och om jag dividerar med fyra får jag nog veta hur många dom är...
...en två tre fyra fem..... helt omöjligt!

Men dom bör vara fler än två i alla fall.

Vissa fördelar finns med att vara flera!

Visst är detta rättvist fördelat!
Om man inte kan frysa får man ligga utanför.
Om man vill ha en kompis får man ligga trångt.
Om man är många får man ligga i den största sängen.

Lån och gemensamt arbete

Valplådan är lånad av Lasse och de senaste valparna som låg där var Finnstövarvalpar.
Lystra är något tung och rund om magen så Martin fick lov att såga upp en öppning för att hon inte ska skada sig. Den öppningen blir bra när valparna ska lära sig gå ut från lådan för att kissa. Tack för det tipset Irene, min e-mailvän.
Gaia ligger utanför på filten som hon dragit från lådan, inte är hon bekymrad över Martins sågande eller borrande, vill bara vara med.
Själv letade jag upp rundstav och putsade till fyra träklossar att fästa rundstaven i. Nu ska hon inte kunna ligga ihjäl någon avkomma om hon blir alldeles utmattad av valpningen.

Lystra håller också koll på vad som sker, hon tycker nog det är underligt att Martin också ska ligga i hennes bädd. Nu ska vi inte störa och dona med den platsen mera. Allt färdigt i god tid för dagen D!

Pimpeltävling i Kussjön

Den här tiden på året finns massor av pimpeltävlingar här omkring. Ibland händer det att Martin åker iväg på någon och så skedde i lördags. Det var Vindelbygdens Stövargille som stod arrangör och 1000 kr till segraren. Det lottades också ut ett par Tegsnässkidor på startnumret.
Solen lyste med sin frånvaro och fisken nappade visst inte tillfredsställande. Det gjorde nu inte så mycket för han kom hem lysande som solen själv. Han hade vunnit ett fint hundkoppel med halsband på inköpt lott och startnumret 13 som han valt själv förärades med Tegsnässkidorna.

Ibland ler lyckan stort!

Dräktig i sex veckor = 3 veckor kvar!

Spänningen tilltar och nervositeten behöver stävjas, vad gör jag då?
Inventerar vilka vänner som har erfarenheter och som jag kanske behöver konsultera vid valpningen, telefonlista är bra och tryggt.
Ordnar allehanda tillbehör som behövs som tidningar, handdukar, mjukt papper. Hmm... anteckningsblock, våg, febertermometer, slö och decinficerad sax mm.
Läser allt jag kan komma över om hur valpningen går till. Även fast jag varit med tre gånger tidigare behöver minnet friskas upp.
Marty finns nära och har lovat att komma om jag blir osäker. Hon har hjälpt många valpar till världen och det lugnar.
Eivor har skickat homeopatmedel som stöd om det skulle behövas för Lystra, hon vill inte att hundar ska ha ont i onödan.
Hundaffären i Vindeln har ringt och meddelat att de ska ha stängt många dagar vid påsken. Det var snällt av dom att ringa så jag hinner handla det jag ska.
Jag blir så rörd över alla som ger mig tips och stöd inför den förestående valpningen. Måtte nu allt gå bra och det tror jag men det går som ödet vill.
Livet är ett riktigt äventyr!
(Oavsett hur det går)

Tassavtryck från lofoten, eller lotassarna!

Det är inte bara huskatten som smyger omkring gården i jakt på något byte. Den stora vilda katten har också sina lovar inte långt från våra hus. På vår numera korta promenad, p.g.a dräktig tik, så hittade vi dessa tassavtryck av en kringstrykande lo. Nu var nog jaktinstinkten inställd söderut, från vårt hus sett, för där befinner sig renarna för tillfället. Visserligen finns ett gäng renar i hagen bredvid men dom har tydligen fått vara ifred för den stora katten.

Nu är Günter illa ute!

Den attans katten har varit inne i duvslaget och haft ihjäl tre ungar idag. Martin kom hem från jobbet och såg honom komma därifrån och nu är det nära en Gyttorp special i baken på honom. Ska det vara så svårt att stänga ut en katt så han inte kommer in, den rackarn klättrar uppför väggen! Nu är det rådslag på Svartberget om hur vi ska åtgärda detta. Jag tycker så mycket om den katten så jag måste komma på en smart lösning så både katt och duvor blir kvar.

Duvorna mår ju så bra när dom får ut och flyga och det är så kul att titta på dom. De håller sig också bara till vår egen gård och våra gårdshus.

Innan katten kom på att smyga in och ta ihjäl ungar så blev dom så många att vi även kunde laga en middag av några. Ja, katten ska ju också äta så jag ska nog inte skälla så mycket på honom då vi själva äter av dom. Men jag köper ju väldigt smakligt foder till honom så efter dagens "illdåd" får han nöja sig med det!