Kanadagås på menyn

I flera år har jag önskat att få tillfälle att skjuta en kanadagås och här om dagen fick jag skjuta två. Naturligtvis var jag på jakt efter den stora tjädertuppen som gäckat mig i många dagar men jag och hundarna hann inte långt innan planerna ändrades. Genom vegetationen såg jag några kanadagäss som betade i ån och jag såg chansen till en gåsstek. Hundarna bands i en tall och jag började sakta krypa mot vattnet i skydd av sly och småträd. Unghunden var tyst men den äldre började gnälla lite....det var nog en bra avledning..... gässen verkade inte tycka det var någon fara för ljudet av hunden kom hela tiden från samma plats. Eftersom jag bara hade mitt hagelvapen måste jag komma riktigt nära för att få en bra träff.
Det var nog inte mer än 18-20 meter mellan mig och gässen när jag äntligen bestämde mig för att skjuta. Efter första skottet blev jag lite förvånad för gässen lyfte inte de bara simmade undan.....ja, förutom den som jag sköt på som blev liggande. Snabbt sprang jag efter myrkanten och stoppade i två patroner och så sköt jag den sista gåsen av de tre som simmat uppför ån. Den blev liggande med buken upp och jag gick för att hämta hundarna.
Lystra, den äldre tiken fick jobbet att apportera och det gjorde hon med bravur. Sen hade jag själv fullt upp med att bära två gäss och Berettan upp till bilen. På hemvägen tänkte jag att det var en evinnerlig tur att jag inte sköt fler för det var ett riktigt tungt lass. En vägde 4,8 kg och den andra 3,5 kg. Men ni kan tro att jag kände mig både stolt och glad över dagens jakt.